Käk al'a Viktväktarna

Var så nära att börja "pulvra" för att starta min viktminskning. Är just nu så glad att jag inte gjorde det utan att jag får äta riktig mat....nackdelen är att det krävs en hel del planering. Att ständigt ligga steget före, men det är bara att vänja sig med det. När vardagen med jobb och dagis börjar igen så kommer det vara en stor fördel att redan ha vanan inne:)

Dick märker jag av min sockerabstinens.

Chiliconcarne med grönsallad.
Morgonsmothie med lingon, hallon, mjölk, kesella och banan.
Fil, start (många points) & banan.
Kycklingfilé med rostade grönsaker, potatis & vitlökssås.


- Postad från min iPhone

Dagens vikt

Vägde mig.....usch och blä. Jag har sagt till mig själv att jag inte ska överstiga tresiffrigt, vilket jag lyckades undvika i sista sekund. Vikten landade idag på 98.7kg, vilket innebär 24.7kg till målet.

 

Till frukost blev det en smothie med lingon, hallon, kesella, banan & mjölk = 3 propoints. Mitt dagliga ligger på 34 propoints. Sen har man tydligen 49 "bonuspropoints" per vecka. Sen tror jag att man även får aktivitetspropoints, men har inte riktigt kollat upp det där.

Så ja, nu är bollen i rullning och jag kommer för alltid bli en viktväktare om jag ska kunna hålla mig i skinnet:)

Nu ska graviditets och IVF kilona bort!

Viktväktarna

 

Sådär jag, nu var jag inskriven på viktväktarna och vår viktgrupp med mina två kompisar börjar nästa vecka. Känns pirrigt men bra, så jag orkar jaga mina barn i vår och slipper bada i vassen i sommar:)

 

Jag innan graviditeten och två IVF:)

Mitt dröm mål är och har alltid varit 64 kg. Men kommer vara relativt nöjd vid 74 kg.
Så 25 kg ska bort till en början! Önska mig lycka till!!

Saknar min hobby..

...tidigare har jag alltid renoverat, möblerat om, gjort om, fotograferat, fixat med kort och haft koll på både papper och mina saker.

Nu är det inte så....och detta pga underverket jag (vi) så länge kämpat efter (så min mening är absolut inte att klaga). Men ibland kan man sakna något så intensivt, jag går alltid in i hundrasjuttio när jag ska göra saker. Jag kollar alltid upp saker och vänder och vrider tills allt i mina ögon blir perfekt. Nu hinns det inte med, nu orkar jag inte, nu så får jag liksom lägga det åt sidan för något viktigare.

Men ändå kan jag ibland få den här intensiva saknaden av något......

Min utsikt just nu på kontoret...fast utan snö.
Vi fick några flingor igår och idag är hela världen vit av frost.
Jag älskar det!

Sovrutiner

Sitter och läser nya tidningen "Föräldrar & barn". Hittade en artikel om sömn för barn. Det står att från ca 6 månaders ålder är barnet fysiskt redo att sova en hel natt.

Återigen slår det mig vilken "lätt" bebis vi har. Hon har sedan ca tre och en halv månad (typ två veckor tillbaka) sovit 9-12 tim per natt utan att äta något. Det verkar sitta i sig, men vet att det kan ändras när som helst.

Samtidigt blir jag fundersam om hon verkligen får i sig det hon behöver under dygnets alla timmar. Förhoppningsvis får hon det, när jag tänker efter så äter hon rejält på dagarna.....imorgon fyller hon 4 månader och det ska firas med lite grötkladd:)



- Postad från min iPhone

Full rulle

Det har varit full rulle här hemma. Rensar ut och rensar ut för snart kommer min syster med sambo och fyra barn (varav en har syrgas:)). De ska bo hos oss i 2 1/2 månad i väntan på deras nya hus. Kommer bli jätteroligt och jättekaos. Men vi bor stort så utrymmet räcker nog och blir över:)

Om tre veckor har vi Lilla M`s dop och dagen efter kommer de med sitt pick och pack.

Jag har sålt av en hel del, bl.a. denna:

 

Viktgrupp

Blev ingen Viktväktarna för mig igår, det blev smått kaos igår när älskling kom hem med en bil full med tjära pga vägarbete. Så istället blev det en skadesnmälan till trafikverket.

MEN träffade på en kompis idag (min massör). Så istället föt VV ska jag och två kompisar starta en "viktklubb". Vi kommer träffas varje vecka och väga oss, träna ihop och peppa varandra. Så jag tog på mig att starta en Facebook grupp där vi tre kan peppa på varandra. Så det var nog inte meningen att jag skulle åka till VV igår:)

- Postad från min iPhone

Snygg väggfärg

Sitter och kollar på filmen "Sommar med Göran". Den är SÅ bra!! På kortet nedan så upptäckte jag att de har samma färg i deras sovrum som vi har i vårt förra gästrum (som nu är lilla M's). Jättefin!

Ser lite mörkare ut på kortet än i filmen/verkligheten:


- Postad från min iPhone

Viktväktarna

Imorgon skriver jag in mig på Viktväktarna *thijo*!!

Äter lite gochips såhär dagen innan:)):


- Postad från min iPhone

Dopet och dagens planering

Jag har legat efter med kommentarerna jag fått, men har äntligen läst igenom dem. Fick en fråga om lite tips om mat på dopet som vi ska ha. Jag kommer återkomma när jag har lite mer tid.

 

Skulle egentligen på massage idag, men den avbokades så det blir att sy klart mina sjuttio elva dregglisar. Var och köpte karborreband istälelt för knäppen, hon i affären tyckte det var bättre så jag kör på det.

Ikväll blir det bio med bästa bästisen....blir god mat, godis och Taken 2 *thjihoo*!!

 

Hjälp vad jag längtar att få komma utomlands...här är på vår USA resa i vintras. Bilden är tagen på den stora båten vi åkte med och just kortet är på Haiti.

 

Inköp från Me & i

Nu har jag varit på träffen och jag beställde Hanna Graf`s designade klänning och sedan blev det även ett par svarta yoga brallor. De satt snyggare än på bilden nedan:)

Dagens inköp:

 

 

 

Me & I träff

Idag är det dags att träffa lilla M's små kompisar och föräldrar. Vi är tolv i gruppen tror jag, kul att kunna diskutera och frågorna hoppar ur munnen på oss. Idag ska även en försäljare från Me & I vara med och visa/sälja deras kollektion. Det blir hos en mamma några km härifrån, så det är snart dags att göra i ordning oss.

Igår var syrra här med sina små som snart fyller 7 månader. Tänk att det var så länge sen som de låg där på sjukhuset och kämpade för sina liv.

Den "lille" av dem som fortfarande har syrgasgrimma:



Den "stora" utav dem som precis lärt sig vända sig från rygg till mage:


- Postad från min iPhone

Före/efter

Efter morgonpromenaden band jag upp våra träd. Fick hampa band av pappa så jag böt ut mina lakan.

Före:



Efter:



-Postad från min iPhone

Lättsamma unge

Jag måste få skriva om hur jäkla lätt unge vi har fått (och då jämför jag med hennes storasyster). Hon sover på nätterna och har gjort det sedan hon var ca 2-3 veckor gammal. Humöret är ofta på topp. Efter de första veckorna med magknip så har hon alltid varit tacksam att ha med överallt. Lätt att åka bil med och hon kan ligga längre stunder för sig själv och "filosofera". 

 

MEN jag vet att det kan vända vilken dag som helst. Jag märker att hon gärna vill ha mer sällskap än tidigare, att hon vill få mer närkontakt. En annan grej som jag också märker, när hon börjar bli trött så är det mamma som duger bäst och för henne börjar "främlingar" bli lite läskiga.

 

Vår lilla skatt som låg i denna mage (vecka 33):

Rastlös

Känner mig lite rastlös idag. Solen skiner och morgonpromenaden är avklarad. Huset är storstädat, tvätt maskinen är igång och likaså diskmaskinen. Räkningarna ska inte betalas ännu och Lilla M ligger och sover. Dopinbjudningskorten är lagda på lådan och grovplaneringen är klar. Jag har lagt ut saker till försäljning men orkar inte rensa mer just nu.

Så vad ska jag göra nu?
Är ovan att inte ha så mycket i huvudet.
Kanske jag ska sy drägglisar?

Hittade dessa kort på Lilla M som under graviditeten hngde på kylskåpet, blir varm i hela kroppen när jag ser på dem. Tänk att detta underverk har legat i min mage, helt fantastiskt!

Promenader

Varje morgon kör jag promenad i mitt högsta tempo på 30 min. I helgen fick jag med skruttan.



- Postad från min iPhone

Vän i nöd

Igår kväll/natt klev en vän in genom vår dörr. En vän i nöd. Klockan är nu snart halv tre på natten och jag kan inte sluta tänka på henne och vad som drabbat henne.

Jag skulle vilja lägga bomull i en lite tändsticksask stoppa om henne där. Stänga locket försiktigt och bära med mig henne vart jag än gick....tills allt är över. Men helst av allt önskar jag bara att allt var/är en mardröm.

Älskade vän, det finns inga ord om vad du genomlider!

- Postad från min iPhone

Ett tredje barn?

Jag pratade en del med Mediumet om varför jag inte kan släppa taget om tanken gällande ett barn till. Jag är väldigt glad över mina barn och jag kan gråta när jag ser på vårt nytillskott, att vi verkligen lyckades en andra gång. Jag känner en enorm tacksamhet över mina döttrar och kan inte alls förstå min längtan till ett till.

Under graviditeten var jag så övertygad om att det fick räcka med dessa två, men bara minuterna efter att lilla M låg på magen varm och kladdig så minns jag tanken om hur jag bara ska ha en till. Det bara måste ske.

Jag berättade att jag kände ett lugn under resan till Lilla M, för jag hade tidigare fått information att jag skulle få två, kanske tre barn. Så jag visste att det skulle fungera.

Mediumet jag går till nu berättade att anledningen till det tredje barnet beror på hur mycket vi är redo att kämpa för ett till barn. Hon såg att vi kunde få ett barn till men det berodde på oss. Han (ett annat medium) kunde inte se hur vi ställde oss till detta då, därför var han osäker på ett tredje barn. Med min personlighet så vet jag att jag kan gå lååånnngggtt för att få uppleva det igen, men jag är inte övertygad om att älskling gör det.

Mediumet berättade "hennes sanning". Hon menade på att vi kan få ett tredje barn, men att vi ska tänka över situationen och inte bara kasta oss in i försöket till ett tredje barn. Vi bör väga in om relationen tar skada, räcker vi till till ett tredje barn, hur kommer det bli med de två vi redan har, kommer jag fixa ett tredje barn pga min sårbarhet (depression & stress pga arv och tidigare sjukdom).

Nu kan det låta att hon mena att vi inte borde försöka, så var det inte. Utan att vi ska fundera och i sådant vara förberedda på vad som kan ske och väga in eventuella "risker" innan vi bestämmer oss hur långt vi ska gå för att utöka familjen ytterligare.

Jag hör vad hon säger, men ändå är längtan....och önskan så stor att få uppleva ett barn till med de stormande känslorna som tillhör. Tyvärr fick jag aldrig uppleva det med vår förstfödde och det river i hjärtat. Kanske kan hon "fixa till mig" så min längtan dämpas, för jag inser ju att det mest praktiska är att vi stannar här och fortsätter vår fyrmanna familj.

Många tycker jag ska vara tacksam över de två jag har och folk skakar/skrattar åt ett tredje, att vi inte "får" önska ett tredje barn. Men jag kan inte rå för hur jag känner och kan bli ledsen över folks reaktion. Varför får man inte önska och drömma? Det är som att jag skulle skratta åt de som har drömmar och önskan, det är ju rent av skit taskigt egentligen.

Så nu kan bara tiden utvisa hur det kommer bli. Men min andra läxa från Mediumet är att om ett år ska vi ta ställning till fler barn och inte nu. Orkar vi fler om ett år så är det bara att vi bestämmer oss. Känns skönt, lite banalt att få så konstig läxa men det underlättar för mig då jag har lätt att snöa in mig på saker och ting.

Får man ge fingret till de som skrattar åt ens drömmar?


- Postad från min iPhone

Besöket hos Mediumet

Jag var hos Mediumet förra veckan. Hon är grym, det tåls att upprepas gång på gång. Det är dyrt men hon hjälper mig så mycket så vi har valt att prioritera detta.

Hon jobbar bl.a. med energier och jag känner hur hon har varit där och rensat. Det går inte att förklara med ord hur jag känner, men jag har ett annorlunda lugn. Jag har varit totalt energifattig och påväg neråt. Efter besöket har jag fått sån energi att jag studsar mellan väggarna (behöver jag säga att jag bara idag har tvättet flera maskiner, besök i simhallen, promenader, skrivit inbjudningskort, målat taklistor till garaget och bakat samtidigt som jag lyckats hålla bebisen vid gott humör). Det är inte sunt, jag måste lära mig att sätta stopp i tid. Som det ser ut nu så är allt svart eller vitt, finns ingen gråzon som de flesta har. Det finns inget lagom i mig, jag kör tills jag stupar.

Hon hjälper mig att förstå varför jag har sådan rastlös själ och varför jag är så splittrad. Varför mitt huvud vill uträtta saker medan min kropp vägrar. Hon förklarar vad kaoset i mitt huvud beror på. Hon får mig att förstå min envishet och "glöd". Nu kan jag även förstå varför jag egentligen vill ha saker och ting gjorda redan igår, min otålighet. Efter besöket börjar saker och ting falla på plats och jag känner för första gången ett lugn. Jag känner mig hoppfull att slippa fler terapi timmar för att förstå mig bättre, i försig tror jag på att man emellanåt ska gå och prata. Jag tror på att alla någon gång i livet behöver ventilera sig.

Jag har fler träffar bokade med henne. Jag måste göra jobbet själv men hon ger mig redskapen. Min första läxa har blivit att inte tänka och känna utan att bara göra, att leverera. Och vet ni, det har hjälp massa. Jag känner mig inte så förvirrad och upp & ner utan det känns lättare att uträtta saker.

Kvällen vi fiskade kräftor i somras:


- Postad från min iPhone

Simbesök och trafikolycka

Idag var vi i simhallen igen, jag och mina två underbara döttrar. Träffade en 52 årig kvinna, våra blickar möttes och sen hade vi ett halvtimmes långt samtal. Vilken otrolig kvinna, en kvinna som fick mig en tankeställare.

Hon var med om en trafikolycka 1986, blev påkörd bakifrån. Hon stod stilla vid ett rödljus vid Huddinge sjukhus, kvinnan som körde på henne körde i 70km/timmen. Trots att hon hade stor bil så var hela bagageutrymmet mosat. Verkstad som tog emot bilen var övertygad om att personen som körde bilen hade avlidit. Men istället överlevde hon, hon var i simhallen idag men med fruktansvärda men för livet. Hade hastigheten varit 80km/h hade hon blivit totalt förlamad. Kvinnan hade sån livsgnista trots sin förstörda kropp. Idag kunde hon "bara" vistas i mellanbassängen då den är varmare. Lederna fixade inte kylan som är i stora bassängen.

Hon berättade hur allt gått till, hur hon och kvinnan flyttade hennes bil med deras egna kraft. Den andra kvinnan jobbade som sjuksköterska på Huddinge sjukhus och skjutsade henne till akuten och hon blev nonchalant bemött, blev ordinerad att åka hem och ta Alvedon. På kvällen kunde hon inte röra på sig, fick åka till akuten igen. Men ingen visste vad wiplasch skada var och hur hemskt sjuk man kan bli av det.

Det tog henne tre år att få rätt hjälp, allt för sent. Hon blev "förbjuden" att skaffa barn för att inte förstöra hennes kropp. Hon har idag tre barn, SÅ barnkär men det kostade hennes förmåga att kunna jobba. Efter barnen tog det lång tid innan hon kunde gå. Hon har haft ett helvete både psykisk och fysiskt men har aldrig ångrat sina barn. Hon är idag förtidspensionerad, har daglig värk. Stålplatta inopererad i höften, kroppens delar är inte riktigt där dem ska vara och kiropraktorn är hennes bästa vän. Det syns inte på utsidan vad som hänt och hon är en så sprudlande kvinna. Men hon berättade att det var många år dit. En dag bestämde hon sig bara för att nu får det vara nog, jag kan inte må dåligt för det som hänt utan se att jag faktiskt överlevde och jag lyckades få underbara barn.

Mötet med denna underbara kvinna fick mig att tänka till och uppskatta mitt liv på ett sätt som jag inte gjort på länge.

Första gången var väl när jag själv krockade, jag insåg för första gången i hela mitt liv att livet är så skört. Jag var inte odödlig som jag i alla år trott.

Skruttan övar ryggsim:


- Postad från min iPhone

Mellis

Förbereder mellanmålet:



- Postad från min iPhone

Babysim

Tänkte först svara på frågor jag fått om Lilla M tycker det är kul i badet. Igår var det andra gången vi var i simhallen och hon tycker det är roligt men läskigt när det skvätter upp vatten i ansiktet. Vi provade att dyka igår och hon reagerade inte mer än att hon gäspade efter. Jag har läst på lite om det här med dyk i vår babysim bok, där det står att man ska helst börja lära dem dyka innan 4 månaders ålder då de automatiskt stänger till i halsen. Dem har reflexen kvar, helst ska man gå varje vecka för att de ska få kontinuerligtet...men det har varit lite dåligt på den fronten. Första gången badade vi 20 minuter och igår blev det 30 minuter, längre än så blir det nog inte de första månaderna för hennes del. Jag tror det viktiga är att hon känner av att vi är lugna och trygga, annars blir nog hon orolig. Det var därför jag kände mig trygg att redan efter andra besöket i simhallen dyka med henne då vi gick många år på babysim med skruttan.

 

 

Simhall

Idag blev det ett besök till simhallen:



- Postad från min iPhone

Mår riktigt bra!!!

Fasiken vad jag mår bra. Ett lugn som jag inte känt på länge. Jag förstår nu varför. Jag tackar mitt medium till botten av mitt hjärta. Längtar redan tills jag ska dit igen, för jag är inte klar på långa vägar.

Jag fullkomligt älskar att se på lilla M, kan inte stirra mig mätt:


- Postad från min iPhone

Medium

Idag var det åter dags för att besöka mediumet som jag varit hos tidigare, under graviditeten. Hon är SÅ bra och hjälper mig massa på vägen att bli en mer harmonisk människa.

Lilla M´s fot:

8 års kalas

 

Ryggen börjar bli mycket bättre och idag hade vi 8 års kalas för dottern. Men hjälp vilket helvete det har varit de senaste två veckorna. Smärtan var värre än att föda barn, observera då att jag aldrig hade någon smärtlindring. Grejjen är väl att anledningen till det är att det har varit en negativ smärtupplevelse medans att föda barn är helt andra dimensioner (som jag för övrigt bara ska uppleva igen:)). Jag hoppas på aldrig mer.

Så jag har nu varit sjukskriven i nästan tre veckor och älskling har fått vara hemma och fixat med både lilla M och huset med allt vad det innebär. Men imorgon är det dags för mig att stå på egna ben. På ett sätt har det varit bra då jag verkligen har fått lära mig hur jag ska bära rätt och vilka genvägar man kan ta för att skona ryggen.

Bilder från dagens barnkalas:

 

Låg

Är lite energifattig just nu och försöker bara få dagarna att gå just nu. Igår sov jag och Lilla M tre timmar på dan. Så älskling fick fixa allt inför skruttans födelsedag som bestod av gäster och tacomiddag och efterrätt. Idag ska vi sova ännu mer, förutom att jag ska till sjukgymnasten.

- Postad från min iPhone

Husköp

JIPPI!!!! Syrran ska köpa hus, jättefint i ett väldigt bra område. Det ligger ca en mil ifrån oss. Jag är så jädrans glad!! Så de flyttar från huvudstaden med sina fyra barn, så härligt! Än är det inte officiellt, men snart så!

Här i gästhuset hoppas jag vi får sova många gånger!


Ett av alla sovrum:



Ett av badrummen:


- Postad från min iPhone

Bananas

Har nu haft ryggskott i tolv dagar. Det är bland det värsta jag varit med om, vilken smärta. Det går ett par dagar så går det bättre och bättre. Sen tar jag ett felsteg så är jag så ruta ett. Så har det varit fyra ggr nu. Sjukgymnast varannan dag och på onsdag blir det massage hos en kompis.

Jag blev sjukskriven ytterligare två veckor. Älskling är hemma med Lilla M då jag inte kan bära henne. Gjorde det på dag tre, jag tog ett felsteg, ryggen låste sig, det svartna för ögonen och jag tappade henne. På något sätt hann jag fånga upp henne vid knähöjd, men gjorde antagligen illa henne då hon gallskrek och var rätt röd på vänster sida och arm. Så efter det är bär jag henne inte.

Jag kan göra saker i armhöjd, men inte luta mig framåt. Idag var tredje gången jag stod vid diskbänken. Det blev till att frysa ner bananer till smothie.



- Postad från min iPhone