Jag har inte skrivit så mycket om min vikt på den här bloggen, men det tänkte jag göra i det här inlägget. Jag har aldrig vägt över 100 kg (inte något fel med det), men det har varit en grej för mig att jag aldrig för överstiga denna siffra. Men det lär jag göra nu.
Som 18 åring skrev jag in mig på Viktväktarna med min pappa, hade världens bästa konsulent. Jag gick från 84 till 67kg (-16kg) och jag var så glad. Jag gick inte målviktsprogrammet utan tänkte köra på själv -HELT FEL! Det var ju nu det jobbiga kom, att hålla vikten och lära sig hur mycket man kunde äta. Så det jag gick ner gick jag sakta men säkert upp.
Jag har tidigare inte provat så mycket annat än viktväktarna, vilka jag tycker är kanon...bara man håller kvar dem nya vanorna. Jo, jag provade Nutrilett en period -men blev besatt av mat kort därefter och gick upp dem kilon igen.
Sen har jag pendlat upp och ner. Som mest vägde jag 99kg, det var en period innan jag skrev in mig på Itrim i januari 2011. Aldrig mer att jag ska väga så mycket sa jag, men nu är jag snart där.
Iförsig får jag skylla lite grann på bebis och vätska.Under hösten 2009 till jag vägde in mig på Itrim i januari 2011 gick jag på egen hand ner från 99 kg till 88.2 kg. Jag vägde in mig på Itrim (88.2kg) och på 8 veckor gick jag ner till 75.3 kg (ca -13 kg). Efter 8 veckor fick jag avbryta pulverdieten pga att vi valde att köra igång med IVF nr 2 (totalt 5:e försöket). Än en gång fick jag inte in de nya rutinerna och vågen började sakta gå upp igen -blir så matt på sig själv! Jag kan inte skylla på hormonerna jag stoppade i mig, utan jag tror jag åt mig till varenda kilo. Det är jobbigt med IVF behandling och när jag mår dåligt så äter jag gärna som tröst.
Denna behandling misslyckades och vi vilade upp oss några månader. I oktober 2011 var det dags för IVF nr 3 (totalt 6:e försöket), jag hade ett avtal på Itrim till Januari 2012 men var inte så aktiv där med viktnedgången pga behandlingarna. Jag orkade helt enkelt inte med, men jag och bästisen var ändå flitiga med träningen hos dem vilket gör att man iallafall mår lite bättre.
*****Det var kort om min viktresa genom åren.*****
Under den här graviditeten har jag gått upp 9 kg (snitt 0.33kg/veckan). Igår hos barnmorskan vägde jag 98kg och jag räknar med att gå upp ytterligare 3-9kg till förlossningen, så ni förstår att jag kommer att slå 100 strecket. Just nu känns det inte så farligt, men sen ska jag ta itu med alla mina kilon. Jag tror själv att det kommer bli hållbart med tanke på att nu behövs inga fler IVF behandlingar och jag hoppas slippa allt för djupa depressioner i mitt liv. Min PMS som ställt till en hel del med min vikt under åren, så jag kommer antingen äta p-piller eller så får jag hitta något annat medel som fungerar mot detta vidriga elände.
Mitt mål efter förlossningen kommer bli 74 kg och jag kommer troligen skriva in mig på Vikt väktarna igen. Jag tycker deras koncept är kanon! Under fp ledigheten blir det mycket gå med barnvagn och eventuellt friskis och svettis då de har öppnat nytt center där jag bor. När jag börjar jobba kommer jag troligen börja träna på Itrim igen -älskar deras träning. Det är smidig, det går fort och man får enorma resultat. Dessutom ligger det väldigt nära jobbet, vilket kommer passa bra när familjen utökas med hämtning och lämning på dagis också.
"Tjock kort"
"Smal kort"
Tänk när man slipper de svullna benen som jag har nu.
Jag hoppas att dem försvinner efter förlossningen. Efter jag födde skruttis så
tog det lång tid innan all vätska försvann och jag har inte lust att gå i sommarvärmen
med överflödig vätska här och där.
1.jpg)
