Med lilla M kände jag första fladdret/aktiviteten i v. 13+6.....fyra veckor kvar till dess. Det var även runt denna vecka magen putade upp i liggläge. Tänk, att jag förhoppningsvis får uppleva allt det där igen. Det känns dom en dröm, för bra för att vara sann.
Blir rädd när jag tänker på det, hur kan vi ha sådan tur. Varför just nu och varför vi? Pratade lite med älskling igår om det här och trots att vi har lika låg risk för missfall som efter v. 12 (mindre än 5%) nu när vi sett hjärtat slå så vågar jag inte tänka framåt. Jag har fortfarande svårt att tro att det är på riktigt. Men han tyckte att jag ska försöka, visualisera dig hur det kommer bli som tre barns mamma. Så jag får öva. Ska ju till sjukgymnasten (min Gud) i kväll och prata då jag har känningar av nedstämdhet. Så hon kommer nog hjälpa mig att förstå, det lyckas hon alltid med:)
Magbilden från förra veckan (v 9 + någon/några dagar), dessutom på morgonen innan frukost. Nu är den ännu större. Så ni förstår min svullenhet.
Men det är ju som Tea skrev, att muskulaturen har ju knappats återhämtat sig efter graviditeten 5 månader innan. Så inget orkar hållas in. Upplevde likt Tea med andra graviditeten att magen blev större fort men att den blev något lika i storlek på slutet. Tur är väl det då jag blivit gigantisk med både skruttan och lilla M. Men vi verkar oxå få "stora" barn:)
- Postad från min iPhone
Vilken fin mage! :) Jag kommer faktiskt inte ihåg när mina mage började synas med lilltjejen. Tror det tog ganska lång tid (trots att lillkillen bara var sex månader när hon blev till). Jag rasade i vikt när jag både ammade o var gravid (o illamående) så den syntes nog inte därför.
SvaraRaderaTycker du är så duktig som orkar med trots att du även kräks massa (det gjorde inte jag). Kommer ihåg hur slut jag var första tiden...
Kram Hanna
Fin mage! Tänk vilken guldklimp som ligger där inne.
SvaraRaderaVilken fin mage du har :-)
SvaraRadera