Nu känns det att smekmånaden är över gällande orken att planera och ligga steget före med maten och träningen. Det kan oxå vara den enorma tröttheten från mina nätter som jag inte får sova pga vår baby.
Jag är otroligt känslig för sömnbrist, tappar snabbt energi och blir lätt låg.
Nu är jag där, låg och energilös. Typiskt att det är just nu då jag ska till BVC idag på EPDS koll (alla nyblivna mammor går på detta för att se risk för förlossningsdepression). Men jag får utgå ifrån hur det brukar vara....lycklig och energifull:)
Jag är snäll mot mig. Får tänka att det är ändå bara 7 veckor sen jag var höggravid och gick igenom en påfrestande förlossning. Igår blev det ingen träning, orkade liksom inte ens få dåligt samvete. Så in i bomben slut var jag. Men maten sköter jag trots att jag bara vill äta choklad, fast jag inte ens är sugen eller hungrig. Det där måste sitta i psykiskt. Att när jag tidigare var låg så ville jag gärna belöna mig med glass och choklad.
Som ni ser har jag inte överstigit min dagliga ranson. I lördags registrerade jag inte, var på fest. Åt från en grym buffé, drack ingen alkohol. Men vet att jag inte översteg min förbrukning då jag endast ätit en måltid på soppa (om jag mindes rätt). Jag vet att det inte är hälsosamt då jag tror på kontinuitet med matintag. Men jag är inte ofta på fest och då får det bli sådana dagar. Min huvudtanke är ändå kalorier ut och kalorier in.....det enda som gör resultat på vikten.
Tyckte att jag låg för lågt gällande kalorier så jag höjde upp från ca 1350kcal till 1741kcal per dag. Dels för att jag måste ge min kropp en chans att återhämta mig och dels att jag gått efter Olga Rönnbergs rekomendation att äta runt 1700-1800kcal för att inte svälta kroppen.
Så istället för en viktnedgång på ca 1 kg/v blir det 0.7kg/vecka.
- Postad från min iPhone