Alla i huset sover, själv vaknade jag av världens mens -och ryggvärk. Så det var bara att gå upp. Jag behöver nog inte skriva så mycket om det, men det börjar bli rätt påfrestande det här när kroppen förbereder sig.
Nu är det 7 dagar sedan det small till med allt. Så det är inte konstigt att man känner sig sliten. Men det är väl såhär en förlossning ska gå till. Den första hade jag små känningar 1-2 dagar innan skruttan efter 4 timmars förlossningsvistelse ville titta ut (när hon var ute fattade jag fortfarande inte vad som hänt, då det gick så fort).
För ett år sen när lilla M skulle ut, blev vi ju igångsatta 14 dagar innan Bf. Hade noll känningar och från första igångsättningstabletten så tog det 5 timmar. Så uppenbarligen har jag riktigt snabba förlossningar (när dem väl vill sätta igång).
MEN jag förbereder mig denna gång att det lika gärna kan ta lååånnnggg tid och vara utdraget. För det här är inte klokt så segt det är. Vi är ju fortfarande bara i v. 37+0, så än är det lite tidigt.
Det känns som jag hittar på alla mina krämpor, men det här är ju verkligen helt galet. Jag har hela tiden kännt, trots de senaste krämporna att lillebror gärna får vara kvar en stund till i magen. Jag känner mig inte redo etc. etc. Men igår kom längtan, att han får gärna komma.
Det ska bli roligt och se hur han ser ut, vem han kommer likna. Vi låg och tittade på gamla kort igår, efter gjort ordning övervåningen och strukturerat om en del (blev SUPER bra). Skruttan och Lilla M är kopior av varandra!! Det var så grymt roligt att se. Om vi inte hade korten i fotoutskrift sen tidigare så hade vi inte sett någon skillnad, just när de båda är runt året.
För ett år sen när lilla M skulle ut, blev vi ju igångsatta 14 dagar innan Bf. Hade noll känningar och från första igångsättningstabletten så tog det 5 timmar. Så uppenbarligen har jag riktigt snabba förlossningar (när dem väl vill sätta igång).
MEN jag förbereder mig denna gång att det lika gärna kan ta lååånnnggg tid och vara utdraget. För det här är inte klokt så segt det är. Vi är ju fortfarande bara i v. 37+0, så än är det lite tidigt.
Det känns som jag hittar på alla mina krämpor, men det här är ju verkligen helt galet. Jag har hela tiden kännt, trots de senaste krämporna att lillebror gärna får vara kvar en stund till i magen. Jag känner mig inte redo etc. etc. Men igår kom längtan, att han får gärna komma.
Det ska bli roligt och se hur han ser ut, vem han kommer likna. Vi låg och tittade på gamla kort igår, efter gjort ordning övervåningen och strukturerat om en del (blev SUPER bra). Skruttan och Lilla M är kopior av varandra!! Det var så grymt roligt att se. Om vi inte hade korten i fotoutskrift sen tidigare så hade vi inte sett någon skillnad, just när de båda är runt året.
Nä, nu låter det som Lilla M vaknat. Jag sitter fortfarande kvar på övervåningen sen jag vaknade, då jag inte går i våra trappor från övervåningen i onödan. Det var som igår. Från fm till kvällen, var jag kvar på övervåningen när vi fixade och jag blev serverad av familjen av vad som behövdes från nedervåningen. Varje trappsteg är som en kniv rakt in där nere och rygg. Så när jag väl är där nere, tar jag mig inte upp igen förrän det är läggdags:)
Men nu har vi så fint och ordning på övervåningen. Babykorgen är på plats, en byrå monterades upp i sovrummer. Det är uppsatta hyllor i garderoben med allt vår pyssel/sy saker/presentlåda....you name it. Lilla Ms sovrum och garderob är kliniskt städat/rensat. Skruttan storstädade sitt rum. Allrummet är uppstädat och kontorshörnan är ordnad.
Lilla M på sin 1 årsdag på syrrans landställe:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar