Jag välkomnar v. 33 med blandade känslor. Snart är han här och tankar på förlossningen dyker upp mer och mer. Jag har inte glömt hur jä-la ont det gjorde/gör....så jag känner just nu faktiskt en stor rädsla. Men jag försöker parera varje negativ känsla med positiv. Så det pågår ständigt en konflikt i mig.
I slutändan är det bara att inse att ut kommer ungen och ont kommet det göra eftersom jag troligen inte kommer hinna med ngn bedövning. Men jag/vi vill göra resan så bra som möjligt dit, jag gör det just nu genom positiva tankar.
Jag räknar krasst med att det är 5 veckor kvar, för att mentalt förbereda mig. Vi har ju fått barnen ca två veckor tidigare än Bf. Babyskyddet och körkort kommer att finnas med i bilen under semestern:)
Just nu har jag cravings på dessa:
- Postad från min iPhone
Vad skönt att energin är tillbaka igen. Jag tänker redan på förlossningen och jag är bara i vecka 8. Hjälp! Men det är sant som du säger, bäst att försöka tänka positivt och fokusera på det underbara lilla livet som kommer till en.
SvaraRadera