När jag gick från min underbara sjukgymnast idag så ringde min syster...i hennes mage ligger två små flickor som är beräknade samtidigt som vår lille är. Den ena var v. 18+1 och den andra v. 18+6, det skillde 4 mm på dem. Eftersom det är enäggstvillingar så var hon lite orolig och är remiterad till den läkare vi ska till på onsdag för vårt riktade ultraljud. Han är specilist på tvillingar och tvillingsyndrom som enäggstvillingar kan råka ut för (att den ena tar näringen från den andra då de delar moderkaka).
Så efter det gick jag in på Lindex och kollade bebis kläder i rosa, dem är ju SÅ små:) Hon berättade att hon hade köpt två små mössor, det första hon köpt. Lite som en förberedelse...hon sa att dem var som små dockkläder:)
Jag önskar så innerligt att vårt riktade ultraljud går bra på onsdag. Nu är det bara 6 dagar kvar och jag vågar inte tänka annat.
Mötte en bekant "nere på stan" idag och jag korsförhörde henne om hennes graviditeter. Hon fick på sitt andra barn avbryta graviditeten efter rutinultraljudet då han bara hade ett halvt hjärta och födde fram pojken i v. 21. Så blir vi tvungna att avbryta så kommer jag kontaka henne igen.
Idag har det varit en bättre dag, jag har tankat energi hos min sjukgymnast. Som jobbar mycket med det psykiska. Så nu har vi gjort en "schema" under två månader som blir blandat av tankar, känslor, beröring (massage), mindfullness etc. Känns jättebra!
Jag har försökt boka in något litet varje dag fram till ultraljudet, så jag får annat att tänka på. I morgon har jag bokat en date med pappa på möbelmässan i Sthlm. På lördag ska vi bli intervjuade här hemma (återkommer om det), på söndag inget...men ska nog få älskling att hitta på något åt oss, på måndag ska jag till specialistmödravården och diskutera medicinering, på tisdag (dagen innan UL) ska jag träffa min nya chef samt luncha med en jobbarkompis som också är sjukskriven. Som tur är är ultraljudet på onsdag morgon -slipper man gå hemma hela dagen och vara nervös. Problemet är bara att vi måste åka innan skruttis skolbuss åker...så det är en ekvation att lösa.
Som ni säkert förstår kan man periodvis bli galen av att gå hemma, man tappar så fort den sociala biten med jobbarkompisar etc. Jag har nog aldrig drömt så mycket som att resa som jag gör nu....skidsemester, badsemester, hotellwekeend. Jag föreslog för älskling att vi ska till Göteborg där hans släktingar bor så fort vi får en längre helg på oss.
Korten är från vår USA resa i november.....Haiti där båten stannade i västra karibien.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar