Det är första gången på länge som jag har vistas utanför hemmet för att inte åka till kurator, läkare eller sjukgymnasten. Idag for jag iväg till huvudstaden, gick på möbelmässan och sedan hjälpte vi mormor och handla mat.
Dagen har varit jätteskönt men nu är jag så trött så trött och benen gör så ont och sammandragningarna är hemska. Jag skulle vilja kapa av kroppen precis under brösten. Tack vare alvedon försvann iallafall huvudvärken på eftermiddagen. Jag förstår inte hur man redan i v. 18 kan lida så av en graviditet....jag är säkert inte ensam men det känns så ensamt i min smärta som finns här och där.
Samtidigt är jag så glad att vi är här och livrädd inför onsdag vad ultraljudet ska säga...
Dagen har varit jätteskönt men nu är jag så trött så trött och benen gör så ont och sammandragningarna är hemska. Jag skulle vilja kapa av kroppen precis under brösten. Tack vare alvedon försvann iallafall huvudvärken på eftermiddagen. Jag förstår inte hur man redan i v. 18 kan lida så av en graviditet....jag är säkert inte ensam men det känns så ensamt i min smärta som finns här och där.
Samtidigt är jag så glad att vi är här och livrädd inför onsdag vad ultraljudet ska säga...
Min räddare i nödlägen:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar