Jag vet, jag tjötar på om samma saker hela tiden. Eftersom jag använder min blogg som min ventil så blir det så....jag skonar min familj från många terapitimmar:)
Nu är det bara fyra dagar kvar tills VUL, för att se om det finns något levande i magen. Jag vill så gärna det, men är lika inställd på att det inte är så. Så det är bara vänta och se. Under tiden umgås jag så mycket jag kan med lilla M, vill inte missa en sekund. Vill inte känna att jag gått upp i mitt illamående eller graviditeten, till ingen nytta om det nu visar sig vara avstannat.
Blir alltid lika glad och förvånad när jag ser min "mensregistrator".....tänk att vi får gå över tiden igen. Jag börjar mer och mer tänka på nuet och inte oroa mig för vad som kan ske om fyra dagar, eller imorgon. Istället börjar jag tänka att för varje gång jag är på toa och inget blod visar sig....så tänker jag att än så länge är jag gravid. Just i denna stund är jag gravid. När jag får ont i nedre magen (som nu)....så tänker jag att händer det så händer det. Jag kan liksom inte göra något åt det.
Min app:
- Postad från min iPhone
Det är klart att det finns en liten levande krabat där inne! Ända tills motsatsen är bevisad. Man måste ju ändå få våga hoppas och tro :-)
SvaraRaderaTänk vad härligt med ett syskon som bara är ett års skillnad på :-D
Jag håller mina tummar och hoppas på en lillebror ;-)