Om att berätta om graviditeten....

Pust och stön, nu är första milstolpen över. V. 5+1, nu är det bara några till:) Jag ska till läkaren imorgon pga sköldkörteln. Jag äter Levaxin för detta och under graviditeten ska jag gå och lämna blod var 6:e vecka då värdena kan svänga kraftigt under en graviditet. Så imorgon är det alltså dags att träffa läkaren då jag lämnade prov för några dagar sedan, eftersom skruttis kommer hem med skolbussen så ska hon följa med mig.

Jag och maken bestämde oss för att berätta för henne (så det inte blir en chock för henne på läkarbesöket), om att hon kanske kanske ska bli storasyster igen. Hon blev så glad, så hon tappade alla sina gosenallar hon bar på för stunden. Det var så härligt att se. Vi kom överens om att det här skulle bli vår lilla familjs hemlighet (så länge)....men hon ville så gärna få tala om det för hennes fröken. Min syster och hennes sambo samt skruttis fyra kusin bor hos oss i väntan på deras hus, av dem är det bara min syster som vet om graviditeten. Det ska bli spännande hur länge hon kan hålla sig.

Det skulle vara skönt att vi kan hålla det inom familjen, åtminstonde till v. 12. Varför jag känner så vet jag egentligen inte, det är nog enbart gamla rutiner som sitter i.

 

Embryo i v. 5 som är ca 1 mm långt:):)