Vecka 20+0

I går blev det som jag misstänkte, jag blev sängliggandes med migrän. Eftersom jag inte får ta någon medicin så är sängen/soffan enda lösningen. Idag har huvudvärken suttit i, så det har inte blivit mycket gjort i dag heller mer än att sova och vila i soffan. Fördelen med huvudvärken är att man iallafall kan uträtta saker i stilla takt, migränen slår ut mig totalt. Så idag har jag både hämtat skruttis och fyllt vårt tomma ekande kylskåp. Ringde i upplösningstillstånd till älskling, är så arg och frustrerad för mina krämpor. Jag vill bara packetera in mig i en låda och denna får öppnas tidigast till sommaren. Jag är så less på att bara vara hemma och stirra in i väggarna, så nu bestämde jag att vi skulle till simhallen....på bekostnad att jag inte kommer kunna gå i kväll pga smärta i bäckenet och att eksemet kommer blossa upp och jag kommer ligga och klia kroppen i natt.

Jag borde vara glad och tacksam över att jag har lyckats bli gravid. Men just nu är jag bara frustrerad och arg. Jag är lycklig över att det förhoppningsvis kan ge oss ett barn i sommar, jag är jätteglad för det och när graviditeten är över så kommer jag säkerligen tänka att det var värt varenda sekund.

Men just nu i denna stund med alla sammandragningar, huvudvärken, yrseln, foglossningen, mensvärk, illamåendet som har kommit tillbaka, svårigheter att sova, nedstämdheten och all klåda jag har på kroppen så är jag inte glad utan bara irriterad och frustrerad.

Tur att jag ska till kuratorn och sjukgymnasten imorgon och får prata av mig. Jo, ska till MVC också....och förhoppningsvis får vi höra på hjärtslagen. Kanske jag kan se lite ljusare på situationen då.

Man ser inte jättetydligt på bilden, men dessa röda utslag har jag i stort sätt över hela kroppen. Jag kliar 20 timmar om dygnet. Jag kan inte ha topp eller behå, eller kläder som sitter åt.